Det känns som att jag lever i och personifierar lagen om all jävlighet just nu. Allt går åt helvete faktiskt.

Även allt som inte kan gå åt helvete gör det.

Jag kanske med andra ord bör undvika Vemdalen imorgon, kan ju sluta hur som helst, med brutna ben och höftledsproteser..

Det värsta är den där olust känslan man har i kroppen som liksom kryper omkring och som inte går att göra nånting åt, jag tycker inte om det här.

Jag hade verkligen hoppats på en otursvändning men jag tror att jag får ta och fortsätta vänta och hoppas på den ett tag till..

Ingen som har nåt ledigt jobb åt mig till hösten? (för naturligtvis är jag också varslad om uppsägning, förvånade?)

Funderar på att mitt nyskapade alter ego El-li-nor den ofrivilligt importerade thai-pandan skulle få göra intrång i min blogg idag men jag vet inte.. problemet är väl kanske att jag inte kan stå för hennes politisktinkorrekta beteende och totalkorkade infall. Jag motar bort hennes tassar från tangentbordet idag och hoppas att hon aldrig får tag på mitt lösen...

Nu är det dax för bandypandy mer nödvändigt än lättsamt.

M