...därav ganska dålig uppdatering här på bloggen. Har haft häcken full av jobb den här veckan, på ren svenska. Nästa vecka är det sportlov och jag är ledig, välbehövligt och väldigt välförkänt (enligt mig själv). Idag har jag dessutom simmat 200 m och det låter väl kanske inte så långt men fy fan vad jobbigt det var, jag höll på att ge upp och spontansvimma och sakta sjunka livlös till botten men som tur är gick det bra till slut. På semeldagen eller fettis-dagen som jag brukar säga så fick jag ingen riktig semla, dock en väldigt fin virkad semla av Catrine, 1000 tack, den var god men en aning torr :)

Nackstatus: samma skit som vanligt.

Dagens lunch: sörja, liknande den igår. 

Dagens dikt: jag sitter här å tittar på fiskar medans mamma är hemma och diskar. oerhört poetiskt och oerhört stulet direkt från en 8 åring.

Dagens höjdpunkt: Kallas otroligt suveräna avslutningsvarv på staffeten. Den tjejen finns det inga ord för.

Ps. Jag kan nu jonglera med 3 "dykringar" också.

Ciao

...är en fantastiskt underbar låt av Bo Kaspers. jag är kär, i BoKaspers!

Idag kändes ett litet sting av smärta i hjärtat, tänk att en liten tagg kan göra så ont? Jag tror att taggen alltid kommer finnas där, men kommer det alltid göra ont eller vänjer jag mig? På ett sätt hoppas jag att det alltid kommer göra ont för jag vill på ett sätt att det aldrig ska gå över...skulle det gå över så var det ju inte så som jag trodde, att det inte någonsin skulle finnas något lika fint. Att det aldrig någonsin skulle gå att leva utan. Att det aldrig skulle gå en dag utan att jag längtade..

go´natt världen

..kl. 21.20, reklam på filmen, lite tid för att blogga, har inte så mycket att skriva inte så mycket att säga. Har haft fullt upp i helgen, vi var ut med jobbet på fredag, det var roligt, full fart precis som det ska vara. Igår var jag lat, melodifestivalen på kvällen, idag har jag varit på min kusins kalas, sen var vi på canton och åt, gott. Vad ska jag skriva? Imorgon är det jobb och jag vill bara sova, är ganska sliten, känns skönt att lovet snart är här. Nacken har känts lite bättre idag, kanske man ska tacka den taggiga spikmattan, jag har legat på den 2 gånger det är väl tveksamt om det kan ha gett nån effekt. Trodde att det skulle vara vassare än vad det var, problemet är mer att jag inte har ro att ligga så speciellt länge på den, hmmm...man skulle haft en tv i taket...

Håller fortfarande att spy åt tanken på att jag fick det där snuskiga tuggummit i maten på stadshuset, vem tycker att det är roligt att placera ett tuggat hubbabubba i salladen på buffén, det måste finnas gott om idioter. 

Nu: film, chips och sova sova sova.

Kram å go´natt

...i all ära och glans men när man får ett tuggat tuggummi i sin mat ja då är det faktiskt för mycket även för mig :)

...får Bo Kaspers! väldigt bra, väldigt väldigt bra :)

Är i stan och jag ska lyssna/titta på dom i afton, ska bli intressant för jag har inte lyssnat så mycket på dom. Lite sega sådär va? Min förkylning har lagt sig innan den ens bröt ut, härligt. För imorgon är det friluftsdag som gäller, det märks att man jobbat ett tag nu för nu har jag en plats som stugvärd! skönt för jag tror att ingen har missat att jag verkligen INTE tycker om vintern. Jag, Jenny och E-L får vara inne. På kvällen blir det afterwork och det är ju som en tradition efter f-dagen, vi ska på stadshuset och käka sen lär vi väl gå vidare, nu när inte Malin är med och kan dominera vid pianot hela kvällen :)

Näpp nu ska jag äta en nöt, byta om och vandra ner på stan. 

Puss.....!

..inte konstigt att det var trångt i lådan. Nu har jag varit asduktig och rensat. Först sorterade jag ut ca 3 par som jag kunde tänka mig att kassera, sen tog jag mig i kragen och slängde säkert 15 st. Behöver jag säga att jag lider av separationsångest. Men en liten tygbit, vad är grejen?!

Så hur mår ni då? Själv är jag förkyld men på fötterna, var ganska säker på att jag skulle vara hemma från jobbet idag och det kändes så också den första vakna halvtimmen innan jag insåg att jag nog inte var så sjuk som jag trodde att jag var, det resulterade i att jag jobbade idag.

Vill passa på och säga tack till alla kollegor som jag jobbar med, ni är underbara och vore det inte för er så skulle det inte kännas så roligt att gå till jobbet varje dag! Jag ser fram mot fredag och vi vet alla vem som får stå för ölen :) 

En tråkig sak som jag inte nämnt så mycket här på bloggen är ju att jag blivit totalt bränd av någon som jag trodde var min stora kärlek. Ja jag tänker att jag nämner det så kanske det förklarar hur jag tänker ibland och så behöver jag inte orda mer om den saken. Jag är inte arg vill jag tillägga men rätt bitter och inte så hel i hjärtat. Men det jag skulle komma till var: nu ser jag verkligen ljus i tunneln och det känns bra! så tack för det också :)

Puss å kram